Att filosofera

I huvudet på en 4,5-åring rör det sig mycket tankar. När dessa tankar kommer ut som ord kan det bli extremt charmigt och riktigt kul.
Stora: Jag kommer ihåg en gång när jag var liten, när du, jag och pappa cyklade.
Jag: Just det, när du satt i den gröna stolen bakom pappa.
Stora: Men var var Lilla då?
Jag: Det var innan han föddes, han fanns inte.
Stora: (tittar på Lilla) Lilla, var var du då nånstans? Var du på dagis?

Om att vara mamma

Den där känslan av att aldrig riktigt räcka till. Att aldrig bli klar med något eftersom man hela tiden blir avbruten och måste påbörja nåt nytt. Oändligt med påbörjade projekt. Tröttheten som hotar att göra sinnet sjukt. Tålamodet som ständigt tryter. Att sova fyra i en säng för två med små, kalla fötter som sparkar överallt. Tvätta, tvätta varje dag men ändå aldrig ha rena kläder på sig eftersom alla kläder man tvättar var visst till någon annan, betydligt mindre person.
Att bli osams med dem som får hjärtat att svämma över.  Skrika, gorma och bära sig åt när man egentligen borde krama och pussa. Känslan av sammanhang och mening. Allt jag gör, gör jag för er. En kopp kaffe, en stunds stilla lugn. Att vara mamma är ett hedersvärt uppdrag som jag är oerhört stolt över. Även de stunder när det håller på att förgöra mig.

Fixa med annat